Tätt lagarbete tar hamnflytten till nästa steg

Helsingborg står inför en av de största infrastruktursatsningarna på årtionden: flytten av containerhamnen till ett nytt läge söderut. När kommunfullmäktige nu ska ta ställning till ett inriktningsbeslut och ett förhandsavtal med Kemira ligger flera års intensivt samarbete mellan stadens förvaltningar, bolag och externa aktörer bakom detta arbete. 

Bakom projektet finns ett omfattande samarbete mellan många olika kompetenser och verksamheter. För att få ett så komplext projekt att röra sig framåt har det krävts både långsiktighet, struktur och en gemensam målbild.

– Det viktigaste har varit att vi har haft en öppen och ärlig kommunikation, respekt för varandras roller i processen och för varandras specialistkunskap. Vi har arbetat för att förstå varandras perspektiv och behov, vilket lett arbetet framåt, säger Patrik Möller, exploateringschef, stadsledningsförvaltningen.

Många frågor behövde synkas samtidigt

Arbetet med hamnflytten har pågått under flera år, berör många aktörer och flera parallella processer.

– Det är många olika frågor som behöver synkas i ett sådant här projekt. Det handlar om infrastruktur, miljöfrågor, hamnens projektering och resurser, både interna och externa, säger Dennis Kerkhof, projektledare för hamnflytten, stadsledningsförvaltningen.

En av de viktigaste byggstenarna i projektet är samarbetet med företaget Kemira, som äger mark i det område där den nya containerterminalen planeras.

– En förutsättning för att vi ska komma fram i projektet att vi får rådigheten över marken. Därför har samarbetet med Kemira varit en viktig byggsten, säger Patrik Möller.

Han betonar samtidigt att det har krävts förståelse för Kemiras perspektiv och verksamhet.

– Kemira är en stor arbetsgivare som driver en viktig verksamhet i staden. Därför har det krävts noggranna analyser och en lång dialog för att hitta vägen fram.

Tät koppling till nya översiktsplanen

Hamnflytten är också en del av ett större sammanhang, den framtida utvecklingen i södra Helsingborg. Det beskrivs i översiktsplanen, Stadsplan södra staden, som också antogs i kommunfullmäktige på aprilmöte.

– Översiktsplanen möjliggör hamnflytten och visar hur den kan göras i relation till södra stadens fortsatta utveckling. Det är många intressen som ska samordnas och därför har det varit viktigt att hålla fast i den röda tråden genom hela processen, säger Charlotte Svensson, översiktsplanerare, på stadsbyggnadsförvaltningen.

Så har projektgruppen arbetat

Arbetet har varit ett samarbete mellan projektledaren för hamnflytten, Dennis Kerkhof, exploateringsingenjörer och infrastrukturstrateger på stadsledningsförvaltningen, miljöspecialister från stadsbyggnadsförvaltningen och representanter för Helsingborgs hamn.

Arbetet har organiserats genom regelbundna projektmöten, där frekvensen har varierat beroende på vilken fas projektet befunnit sig i. Mellan mötena har mindre grupper arbetat vidare med specifika frågor för att hålla tempot uppe.

Varje enhet och förvaltning har haft en tydlig roll och ansvar för sin del av processen, samtidigt som projektgruppen har fungerat som en plats för gemensam avstämning.

– I projektgruppen har vi stämt av hur de olika processerna påverkar varandra, om det varit möjligt att hjälpa varandra och i vilken ordning olika frågor behöver hanteras. Det har varit avgörande för att få ihop helheten, säger Dennis Kerkhof.

En tidig framgångsfaktor var att projektet kartlade processerna redan från början: vem som ansvarar för vad, när olika delprocesser möts och vilka beroenden som finns.

– Det har skapat tydlighet i projektgruppen och gett större utrymme för var och en att driva sina delar framåt. Samtidigt har det byggt upp en god förståelse för hur varandras processer fungerar, säger exploateringsingenjör Erik Zetterqvist på stadsledningsförvaltningen.

Gemensam lägesbild har varit viktig

Eftersom projektet berör många delar av organisationen har det också varit viktigt att hålla fler än projektgruppen uppdaterade. Det har skett genom löpande projektmöten, individuella avstämningar och förvaltningsövergripande chefsmöten.

Syftet har varit att skapa en gemensam lägesbild och göra det lättare att hålla ihop kommunikationen.

– I ett projekt som berör så många avdelningar och förvaltningar har det varit viktigt att skapa förståelse också i chefsled. Det har gett möjlighet till inspel från olika perspektiv och hjälpt oss att hålla en samlad och tydlig bild av läget, säger Patrik Möller.

Det har också bidragit till att tjänstemannaorganisationen kunnat vara entydig i sin kommunikation under resans gång.

Ett arbetssätt som kan inspirera andra

För dig som arbetar i andra stora projekt i staden finns också lärdomar att hämta.

– Vi har haft ett tydligt gemensamt mål, och de involverade kollegorna har vetat att de behöver göra sin egen del för att det ska bli verklighet. Det vi har gjort bra är att hålla ett öga på helheten, samtidigt som vi inte har tappat bort oss i detaljerna, säger Erik Zetterqvist.

Han lyfter också vikten av att lyssna på varandra och förstå olika perspektiv och får medhåll av Dennis Kerkhof:

– Det viktigaste är att vi har försökt förstå varandras utmaningar och haft respekt för varandras roller och kunskap. Det har hjälpt oss att arbeta effektivt tillsammans.

Fullmäktigebeslut viktigt steg på vägen

21 april klubbade kommunfullmäktige ett inriktningsbeslut och ett förhandsavtal med Kemira. Därefter väntar detaljplanearbete, miljötillstånd och projektering innan den nya hamnen kan börja byggas.

Om processen går vidare enligt plan beräknas den nya containerterminalen stå klar 2033.

Läs mer om hamnflytten här på helsingborg.se.

Därför flyttas hamnen

Syftet med hamnflytten är att öka hamnens kapacitet och bättre möta logistiknäringens framtida behov. Den nuvarande containerterminalen i Västhamnen har begränsningar när det gäller djup och kajlängd, vilket gör att större fartyg i dagsläget inte kan anlöpa Helsingborg. I det nya läget vid Planteringen planeras längre kajer och ett större djup. När den nya containerterminalen beräknas stå klar 2033 ska den kunna hantera mer än dubbelt så många containrar per år som i dag.