Civil beredskap

Arbetet med civil beredskap handlar om att stärka stadens förmåga att både förebygga och hantera kriser i fredstid och vid krig. Målet är att viktig samhällsservice ska fungera även vid olika typer av störningar och påfrestningar i samhället.

Civil beredskap är ett relativt nytt begrepp som omfattar både krisberedskap och civilt försvar. Krisberedskap handlar om att hantera kriser i fredstid, medan civilt försvar handlar om den verksamhet som kommuner och andra aktörer ska bedriva vid krig. Genom arbetet med civil beredskap bygger staden upp en robust verksamhet som kan hantera olika typer av störningar.

Beredskap i vardagen

Den största delen av stadens beredskapsarbete sker i den dagliga verksamheten. Det handlar om att förbereda och säkra verksamheten så att den kan förebygga och hantera olyckor, större störningar och i förlängningen även krig.

Varje verksamhet ska genomföra relevanta förebyggande åtgärder och ta fram planer, till exempel krisplaner och kontinuitetsplaner. Planerna ska beskriva hur verksamheten ska kunna fungera och utföra sitt uppdrag vid samhällsstörningar, exempelvis en pandemi, energikris eller till och med krig.

Arbetet bygger på risk- och sårbarhetsanalyser, erfarenheter från krisövningar, lärdomar från inträffade händelser och stadens krisledningsplan.

Beredskapssystemets principer

En viktig del av svensk krishantering är de tre grundprinciperna: ansvar, likhet och närhet.

Ansvarsprincipen innebär att den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden också har ansvar för den vid en kris.

Likhetsprincipen innebär att en verksamhet så långt som möjligt ska fungera på samma sätt som under normala förhållanden och, om det är möjligt, på samma plats.

Närhetsprincipen innebär att en kris ska hanteras där den inträffar och av de personer och verksamheter som är närmast berörda och ansvariga. Det innebär att kommunen, förvaltningen eller enheten i första hand ansvarar för att hantera en krissituation.

Om regeringen beslutar om höjd beredskap

För att stärka beredskapen kan regeringen besluta om höjd beredskap vid krigsfara eller krig i hela eller delar av landet.

Höjd beredskap innebär bland annat att kommuner behöver anpassa sin organisation och verksamhet till särskilda krav. Staden har då fortfarande ansvar för att viktiga samhällsfunktioner fungerar, till exempel vattenförsörjning, barn- och äldreomsorg, räddningstjänst och skola. Staden behöver också säkerställa att dessa verksamheter har tillgång till exempelvis el och vatten.

Under höjd beredskap kan kommunen behöva utföra nya uppgifter eller förstärka redan prioriterade verksamheter. Vissa mindre prioriterade uppgifter kan då tillfälligt pausas för att frigöra personal och resurser.

Läs mer om höjd beredskap på krisinformation.se.

IT- och informations­säkerhet

Samhället har tekniska lösningar som kan underlätta din vardag. Men klickar du på okända länkar eller öppnar okända bifogade filer kan du råka ut för bedragare. Vid kriser och allvarliga händelser är det extra viktigt att vara källkritisk. Sök information från olika källor för att få en bild av läget och sprid inte vidare obekräftade rykten.

Information och tips om vad du kan göra för att skydda dig:

• Rådgivning och stöd (Nationellt Cybersäkerhetscenter, ncse.se).
• Tips för barn och unga (surfalugnt.se).
• Tänk källkritiskt (krisinformation.se).
• Sociala medier i kriser (krisinformation.se).

Posom-grupp

Vid stora olyckor och katastrofer kan du vara med om eller bevittna, svåra händelser. Helsingborgs Posom-grupp kan ge krisstöd. Här kan du läsa mer om du vill vara resursperson.