Anknytningsteamet, socialförvaltningen
Anknytningsteamet på socialförvaltningen är föreslagna till utmärkelsen årets nytänk i kategorin nytänk.
Anknytningsteamet består av familjebehandlarna Lina Mehanovic och Mattias Hagby. Deras arbetsuppgift är att ta fram och utveckla en arbetsmodell som ska stärka placerade barn och deras familjehem i sin anknytningsprocess till varandra. Utöver det håller de i kursen Trygghetscirkeln för jour- och familjehem och tillämpar Marte Meo och systemisk par- och familjerådgivning för familjehem i konflikt- och krissituationer.
Så här säger personen som har föreslagit anknytningsteamet till årets nytänk:
“Jag vill motivera Anknytningsteamet som tagit fram arbetsmodellen ‘OmFamna’. Anknytningsteamet är ett unikt och modigt projekt mellan hösten 2022 till årsskiftet 2023, och som skapades för att arbeta för att minska antalet negativa uppbrott av familjehemsplacerade barn, vilket genom åren har ökat. Teamet som består av två socionomer med erfarenheter inom familjehemsvård och familjebehandling tillsattes för att öka familjehemmens kunskap om anknytning, att vid varje nyplacering erbjuda stöd från familjebehandlare med syfte att främja samspel och barnets anknytningsprocess samt att minska antalet sammanbrott.
Inledningsvis kartlade vi (teamet) vilket stöd familjehemsenheten och kommunen redan erbjuder till familjehem, vilka initiativ som tidigare gjorts och vilka förväntningar som finns hos medarbetarna och familjehem. Vi såg oss även om bland andra kommuner, organisationer och myndigheter, institutioner, internationellt samt inom forskning för att kartlägga och skissa på vilket stöd som kan främja familjehemsplacerade barns anknytningsprocess. Med stöd och vägledning från vår sektionschef insåg vi tidigt att vi behöver ta fram ett arbetssätt som både familjehemssekreterare och familjebehandlare kan använda sig av. Vi valde även att avgränsa oss till åldrarna 0-9 år. När ett barn flyttar från en familj till en annan är en mycket komplex situation, där många frågor behöver hanteras, med allt från känslor hos barnet och involverade vuxna till arvode och skolbyte. Alla dessa frågor är viktiga, men där vi såg behov av att lägga extra vikt vid var att fokusera på huvudpersonen, nämligen barnet.
I dagsläget finns det oss veterligen ingen vedertagen eller etablerad arbetsmodell för hur familjehem ska handledas för att möta barnets behov vid en omplacering. Utifrån vår omvärldsanalys började vi under våren att skissa på en arbetsmodell som resulterade i en serie av sju familjebehandlande träffar med familjehem strax efter att de tagit emot ett barn, där alla möten har olika syften och arbetsmetoder, så som anknytningsteorin, Trygghetscirkeln, video feedback (inspirerat av Marte Meo) samt systemteoretiska arbetsmetoder. Teammedlemmarna har vidareutbildning inom dessa teorier och metoder. Möte ett och möte sju är ett uppstartsmöte respektive avslutningsmöte där relevanta professioner deltar för att tillsammans få överblick över processen. Mötesserien syftar till att familjehemmet får reflektera kring sig själva, men framför allt att få stöd till att se barnet på olika sätt och utifrån olika perspektiv. Vi döpte därför arbetsmodellen till OmFamna, där innebörden är att hela barnet – med allt vad det är – behöver famnas, bejakas och hållas om. Namnet på modellen är även en ordlek då vi syftar till att barnet behöver famnas om igen, dvs famnas på nytt. Ofta fokuserar vi vuxna på att reagera på och försöka hantera barnets beteende, när vi istället behöver se vad barnets behov är som kommuniceras med sitt beteende, samt vad barnets beteende väcker hos omsorgsgivaren. OmFamna syftar till att familjehemmet ska få ökad förståelse för barnets livsvärld och behov, och därmed öka chansen att familjehemmets omvårdnadssystem väcks, så att barnets behov möts på djupet. Mötesserien OmFamna är vad vi vet unik i sitt slag, och består av evidensbaserade metoder och teorier, där alla delar är beroende av varandra för att tillsammans skapa en viktig helhet. Vi i teamet använder oss av OmFamna vid nyplaceringar i familjehem men även när ett barn ska flytta hem igen till sina vårdnadshavare, men arbetsmodellen går att använda även när barnet inte har flyttat.
Utfallet har enligt familjerna, våra medarbetare och oss själva varit mycket positivt. De kommuner vi är i kontakt med är mycket positiva och nyfikna till OmFamna, och de är även imponerade av Helsingborgs kloka och modiga initiativ att göra den här satsningen. Som vid alla förändringar har det varit och är mycket motstånd att som team ensamma gå från idé till verklighet och driva den här processen. Det finns många utmaningar att arbeta över enhetsgränser då vi organisatoriskt tillhör Familjebehandlingen, men ska arbeta ut mot Familjehemsenheten. Vi hoppas och tror att det här projektet och den här arbetsmodellen gör att broar byggs och stärks mellan enheter på BUF och inom SOF. Vi har tillsatt en referensgrupp på Familjehemseneheten och Familjebehandlingen för att utvärdera modellen, och vi är i färd med att implementera den i verksamheten så att fler medarbetare på BUF, oavsett vidareutbildning, kan få användning av OmFamna. Vi tror att av de familjerna som deltar i mötesserien så kommer tryggheten hos barnen att öka, och därmed minska negativa och förödande omplaceringar på sikt.”