10 mars 2014: Halvtid för romsk inkludering

Det är halvtid i pilotprocessen för romsk inkludering i Helsingborg. Är vi på rätt väg? Sam på chaco drom? Frågan ställdes på avstämningsseminariet på Kompetenscenter Norrehed den 7 mars. Drygt 60 personer deltog i seminariet som i första hand vände sig till tjänstemän, politiker och romer i staden.

Bengt Avedal, förvaltningschef på utvecklingsnämndens förvaltning och ordförande i styrgruppen för romsk inkludering hälsar välkommen.

Moderator för seminariet var Nina Gregoriusson, kommunikatör på utvecklingsnämndens förvaltning.

Bengt Avedal, förvaltningschef och ordförande i styrgruppen för romsk inkludering, inledde med att hälsa alla välkomna. Processledaren Stefano Kuzhicov berättade därefter om bakgrunden till strategin för romsk inkludering, med hänvisning till den nationella minoritetslagstiftningen som antogs av riksdagen 1999.

Viktigt att inkludera romer

Romernas delaktighet är en förutsättning för att kunna nå framgångsrika resultat, menar Leif Redestig, här tillsammans med socialförvaltningens brobyggare Monica Kimmel.

Leif Redestig, utvecklingsansvarig på socialförvaltningen tillsammans med brobyggaren Monica Kimmel berättade bland annat om socialförvaltningens målsättning att anpassa verksamheten och dess tjänster till romernas behov. De lyfte även vikten av att inkludera romer i förvaltningens förändringsarbete.

Minska förtroendeklyftan

Marie Klasson, arbetsförmedlingschef och Ivanka Stan, brobyggare på Arbetsförmedlingen, berättade om Arbetsförmedlingens uppdrag och de resultat som de hitintills har uppnått inom ramen för projektet.

Sedan Ivanka anställdes har 55 romer skrivit in sig på Arbetsförmedlingen i Helsingborg, varav tolv har jobb idag. Ytterligare tolv personer har fått en praktikplats som förhoppningsvis kommer att leda till en anställning och fem personer har gått vidare till utbildning.

Arbetsförmedlingens uppdrag är framförallt att minska den ömsesidiga förtroendeklyftan. Marie Klasson menar att det inte enbart handlar om romernas förtroende för Arbetsförmedlingen som myndighet, utan även om arbetsförmedlarna och arbetsgivarnas förtroende för romerna. Det är därför viktigt att öka kunskapen om romer som nationell minoritet bland medarbetarna.

Positiva förebilder i skolan

Jan Lilja, till vänster och skolans brobyggare Claudia Daniel, Viveka Sajin och Elvis Stan.

Skol- och fritidsförvaltning företräddes av Jan Lilja, chef vid modersmålsenheten samt brobyggarna Elvis Stan, Viveka Sajin och Claudia Daniel. Utgångspunkten för brobyggarnas arbete har varit att informerar skolledningen och skolpersonalen om romsk kultur och historia samt informera romska föräldrar och barn om hur skolväsendet fungerar.

Brobyggarna verkar idag i elva skolor. Ett nytt samarbete väntas inledas med Vittra Adolfsberg, som är en fristående skola.

Parallellt med sitt arbete på skolorna läser brobyggarna en specialframtagen tvåårig utbildning på Södertörns högskola på halvtid. Jan passade på att berätta att skolans brobyggare kommer att ges möjlighet att läsa vidare till lärare.

Brobyggare i vuxenutbildningen

Branco Cerepovski har varit anställd som brobyggare på utvecklingsnämndens förvaltning sedan oktober 2013. Tillsammans med Håkan Claesson, enhetschef på utvecklingsnämndens förvaltning, berättade han om sitt uppdrag. Branco Cerepovski arbetar mot målet att förbättra förutsättningarna för vuxna romer att vidareutbilda sig.

Positivt med hälsokommunikatörer

Tillit och förtroendeskapande har även varit en viktig del i hälsokommunikatörernas arbete. Helsingborgs stad ansökte om medel 2012 för att testa användningen av romska hälsokommunikatörer och fick 350 000 kronor. Pengarna gick till att anställa två kvinnliga hälsokommunikatörer på deltid. Region Skåne stod för anställningarna och utvecklingsnämndens förvaltning för handledningen.

Hälsokommunikatörernas anställning har löpt ut, men Anna-Carin ser gärna att de utbildas till interkulturella kommunikatörer och att de fortsätter att hålla i kvinnogrupper med hälsofokus.

Romarådet och Vorta Drom

Efter förvaltningarnas presentationer välkomnades Jon Pettersson, ordförande i Romarådet och Emil Bagarowicz, vice ordförande i Romarådet, samt Ivan Kuzhicov från föreningen Vorta Drom, upp på scen.

Romarådets representanter berättade om rådets uppbyggnad. Medlemmarna i rådet arbetar på ideell basis. Mötesfrekvensen har, enligt ordförande, varit väldig hög den senaste tiden, vilket har försvårat rådets deltagande vid styr- och processgruppsmöten.

Romarådet upplever att det går för fort fram och skulle behöva veta vilka förväntningar förvaltningarna har på rådet.

Ett möte kommer att bokas in med både styr- och processgruppen för att klargöra rådets roll och säkerställa deras delaktighet och inflytande.

Romarådet har tagit fram en enkät som ger en bra bild av den generella situationen för romerna i Helsingborg.

Vorta Drom är en romsk förening som bildades för 14 år sen och har idag ca 300 medlemmar. Föreningen har ett bra samarbete med många föreningar i staden men de ser gärna att de får ett bättre samarbete med Romarådet. Ivan Kuzhicov menar att föreningen vill vara delaktig och få mer insyn i processen.

Vorta Drom driver idag ett jämställdhetsprojekt med syfte att sprida information om jämställdhet och mänskliga rättigheter.

Följeforskningen

Innan den avslutande paneldiskussionen fick Christina Johnsson från Raoul Wallenberg Institutet säga några ord om följeforskningen i processen, som genomförs av Emerga.

Uppdraget pågår fram till 2016 och forskarna följer samtliga pilotkommuner.

Christina Johnsson tryckte bland annat på att strategin för romsk inkludering utgår från de mänskliga rättigheterna, med särskild betoning på principen om icke-diskriminering. Forskarna kommer särskilt att följa hur man arbetar med detta.

Paneldiskussion

Avstämningsseminariet avslutades med en paneldiskussion. I panelen satt representanterna i styrgruppen:

Bengt Avedal, förvaltningschef för utvecklingsnämndens förvaltning och ordförande i styrgruppen för romsk inkludering
Gertrud Ek, verksamhetschef vid skol- och fritidsförvaltningen
Dinah Åbinger, socialdirektör, socialförvaltningen
Marie Klasson, arbetsförmedlingschef
Jon Pettersson, ordförande i Romarådet
Stefano Kuzhicov, processledare för Romsk inkludering

Moderatorn Nina Gregoriusson ställde sin första fråga till panelen:

Hur kommer det att se ut i Helsingborg den 1 januari 2016?

Bengt Avedal hoppas att vi då har bättre kunskap om romer, att förtroendet för myndigheterna har ökat och att romerna är mer delaktiga. Han får medhåll av de övriga i panelen. Dinah Åbinger menar vidare att det är en process som kräver uthållighet. Stefano Kuzhicov tillägger att så länge viljan finns så kommer vi nå våra mål.

Jon Pettersson vill titta längre bort, till 2032, då hoppas han att antiziganismen är ett minne blott.

Samsyn och tydliga roller

På frågan om hur vi kan förbättra samarbetet i Helsingborg svarar Dinah Åbinger att det är viktigt med samsyn och ett förtydligande av rollerna och ansvarsfördelningen. Marie Klasson tycker att det är viktigt att skapa samarbeten med de olika förvaltningarna, inte minst med skolan och Lärcentrum. Hon tillägger att det är de praktiska exemplen som är betydelsefulla i detta arbete.

Den största utmaningen som Jon ser är att det inte finns något budgeterat för romska företrädare. Socialförvaltning vill gärna ha en dialog kring detta, menar Dinah Åbinger.

Publiken fick möjlighet att ställa frågor till panelen, en fråga löd:

När det talas om implementering, har ni börjat undersöka om det är möjligt? Det kommer att kräva mycket tid och resurser.

– Att inte arbeta med detta är det som kommer att kosta, svarade Bengt Avedal.

Bengt Avedal och Stefano Kuzhicov tackade alla som deltog på seminariet, och riktade ett särskilt stort tack till alla romer som kunde vara med.